Sista insats med grabbarna.

Här var vi på väg till sista matchen på Paralympics mot värdnationen Kina. Det var söndag, de firade hösten med en helgdag, och hallen var full med 12000 personer! Vi hade snackat med varje spelare inför matchen för att ta fram den rätta inställningen och göra ett bra avslut på ett misslyckad turnering. Det blev en publik fest och stämningen i hallen var suverän. Vi vann med 18 poäng utan någon större ansträngning. Och nu är det över. Är jag besviken? Ja. Har vi underpresterat? Ja. Är det ett fiasko? Beror på hur man ser det. Vi är 11 bästa nationen i världen, hade vi slagit Sydafrika hade vi varit i kvartsfinal och mött Storbritannien som vi har bra statistik på och haft chans att gå till semi. Små marginaler i en turnering där de flesta här slagit alla. Rullstolsbasket utvecklas hela tiden, de mindre länderna blir bättre och bättre. När inte våra skyttar producerade fattades vad alla andra länder har, en stark lång center som är offensiv under korgen och producerar minst 20p varje match och vinner returtagningen. En sådan spelare måste vi jobba på att ta fram så fort som möjligt om vi vill fortsätta att hänga med i världstoppen. Nu ser jag fram emot att se brons och guld matcherna med lag som spelar riktigt bra basket.

Here we were on our way to the last game of the tournament for the team against China. It was Sunday, the chinese celebrated the Mid-Autumn Festival (a national holiday), the arena was full with 12000 spectators! Before the game we had a talk with every player in order to bring out the right attitude to the last game with the team and to make us worthy of a good finish to a disappointing tournament. The crowd was great and the atmospehere in the arena was amazing. We won the game with 18 points without having to give it our max. And now it is over. Am I disappointed? Yes. Did we under acheive? Yes. Is this a catastrophy? Well, it depends how you choose to see things. We are the 11th best team in the world, had we beaten South Africa we would have played Great Britain in the QFinals and had a good chance to go to the semi finals. Not that much difference between the teams were almost every team has been beaten by another. Wheelchair basketball develops every year, the smaller nations just get better and better. When our shooters didn't score we lacked a big center that plays under the basket and scores at least 20 points a game and wins the rebounding. Every other team has such a player they can rely on. Sweden now has to work hard on findning or producing such a player as soon as possible if we are to compete at this level in the future. I am now looking forward to seeing some good basketball in the medal games to come.